Förtidspensioneringen av ungdomar har fortsatt att öka
oavbrutet i ett par decennier. I kommande budget föreslår vi nu att unga
förtidspensionärer ska kunna börja arbeta eller studera utan att vara rädda för
att förlora sin ersättning. Det skriver de tre statsråden Hillevi Engström, Ulf
Kristersson och Maria Larsson på Brännpunkt.
Den svenska sjukförsäkringen har alltid haft målet att
människor ska komma tillbaka till arbete. Så har det dock i praktiken inte
fungerat, utan många har fastnat länge i olika ersättningar.
Reformerna som påbörjades 2008 har bidragit till att
hälften så många numera är sjukskrivna hälften så länge, jämfört med när läget
var som värst i Sverige i början av 2000-talet. Dessutom har antalet
förtidspensionärer minskat med nästan 200 000. Det samlade utanförskapet är nu
det lägsta sedan 1990. Fler har fått ett vanligt arbete eller möjlighet att
pröva sin förmåga i skyddade och subventionerade jobb. Det är viktigt, eftersom
vi vet att långa sjukskrivningar riskerar att bli en återvändsgränd.
Detta gäller inte minst unga människor. Men reglerna för
förtidspensionering av ungdomar har hittills lämnats oförändrade. Formellt
kallas det aktivitetsersättning och beviljas varje år till drygt 6000 unga
mellan 19 och 29 år. Man kan få det för att man har nedsatt arbetsförmåga, eller
vid förlängd skolgång – oftast för att man går i gymnasiesärskolan.
Förtidspensioneringen av ungdomar har ökat oavbrutet i ett
par decennier. Eftersom det är många nya som får förtidspension, men rätt
få som efter en tid lämnar den har närmare 27 000 unga just nu
aktivitetsersättning.
Denna ersättning var ursprungligen tänkt för det relativt
lilla antalet ungdomar som har mycket svåra funktionsnedsättningar, och som
måste garanteras ekonomisk trygghet eftersom de sannolikt aldrig kan försörja
sig själva. Successivt har de unga förtidspensionärerna ändå blivit fler.
Psykiatriska diagnoser står för hela ökningen och i dag har 75 procent någon
form av psykisk ohälsa. Det är gruppen som kommer direkt från särskolan som har
ökat allra mest.
Förtidspensionering av ungdomar är ett stort och svårt
problem. Redan i unga år inleds vad som kan bli ett livslångt utanförskap, med
små inkomster, svag social förankring och på sikt en låg pension. Reformer på
detta känsliga område kräver både varsamhet och långsiktighet, men det behövs
fler vägar in i samhället.
Det arbete som påbörjas med kommande budget omfattar flera
departements ansvarsområden. Med start 2013 föreslår vi insatser om sammanlagt
568 miljoner kronor för de kommande fyra åren för främst ungdomar med
aktivitetsersättning.
1. Dagens möjlighet till vilande aktivitetsersättning
förlängs. Unga förtidspensionärer ska kunna börja arbeta eller studera under
trygga former utan att vara rädda för att förlora sin ersättning. En sådan regel
har visat sig vara framgångsrik för att aktivera ”vanliga förtidspensionärer”.
2. Det särskilda introduktions- och
uppföljningsstödet (Sius) utökas. Redan i dag erbjuder Arbetsförmedlingen
särskilt stöd till såväl individ som arbetsgivare, före, under och efter det att
en anställning har kommit till stånd. Kombinationen av arbetsträning, stöd till
den som ska börja jobba och rådgivning till chefer och kollegor är framgångsrik:
över hälften får arbete. Detta stöd byggs ut, något som bedöms ha betydelse inte
minst för unga med aktivitetsersättning.
3. Satsning på effektiv metodik. Supported
employment är en dokumenterat bra metod för att hjälpa människor med
funktionsnedsättning att hitta och behålla ett arbete på den öppna
arbetsmarknaden. Det handlar till exempel om att så snabbt som möjligt komma in
på en arbetsplats och väl där bygga upp ett individuellt anpassat stöd. Särskilt
personer med psykiatriska diagnoser kan få bättre hjälp. Under de kommande tre
åren satsar vi på Supported employment-projekt riktade till unga med
aktivitetsersättning.
4. Utveckling av öppna jämförelser. En vanlig
syssla bland unga förtidspensionärer är kommunernas dagliga verksamheter. Men
ett stort problem är att arbetsformen ofta bidrar till inlåsning snarare än
övergång till arbete. Socialstyrelsen får därför i uppdrag att kartlägga
insatser i kommunerna som verkligen leder över från daglig verksamhet till
arbetslivet.
5. Bättre arbetsförmågebedömningar. I dag finns
påtagliga brister i de medicinska underlag som besluten om aktivitetsersättning
baseras på. Framför allt för dem som först under en period får ersättning för
förlängd skolgång och därefter ansöker om ersättning för nedsatt arbetsförmåga
är underlagen svaga. Det får konsekvensen att ungdomar riskerar att kvarstå i
förtidspension. Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen
utveckla metoder för att bättre bedöma arbetsförmågan hos unga med psykiatriska
diagnoser och andra funktionsnedsättningar.
6. Övergången mellan gymnasieskolan och
arbetslivet. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skolverket ges
uppdraget att ansvara för en fortbildningsinsats som förbättrar studie- och
yrkesvägledares kunskaper om ungdomar med funktionsnedsättningar och om det stöd
som olika myndigheter kan bidra med.
Det finns i dag många företag och andra arbetsgivare som
gör stor nytta för ungdomar med svårigheter. Och det finns en ny öppenhet och en
inkluderande attityd i samhället som är glädjande. Men Sverige måste göra mer
för att ännu fler ska få möjlighet att bidra i arbetslivet.
ULF KRISTERSSON (M)
socialförsäkringsminister
HILLEVI ENGSTRÖM (M)
arbetsmarknadsminister
MARIA LARSSON (KD)
barn- och äldreminister