Mitt andra pass för dagen var Ett fungerande arbetsliv och leddes av arbetsgruppens ordförande Anna König Järlemyr. Jag har nog helt missuppfattat vad den här gruppen jobbat med. den handlade inte om hur fler jobb skapas utan hur redan existerande små- och medelstora företag fungerar och hur dess anställda mår.
Kort och gott skulle man kunna använda det något uttjatade ordet vardagspussel för hela familjen. Hur får egentligen en ensamstående sommaren att gå ihop när fyra veckors semester ska täcka barnens sju veckor långa sommarlov. Finns inte det där sociala skyddsnätet eller mor- och farföräldrar i närheten och kan ställa upp är det knepigt.
Det digitala samhället kommer allt närmare oss och det är inget problem i sig för de flesta, det underlättar till och med vardagen. Men för den gruppen som inte orkar med det och känner sig konstant bevakade och går med det lilla dåliga samvetet att alltid ha kontoret på fickan, ja då är det ett stressande moment.
Jag själv kan ibland komma på saker mitt i natten och skicka både sms och mail till kollegor och medarbetar. För mig känns det helt naturligt och man svarar i mån av tid. Men alla kanske inte känner så. Ska ta mig en funderare på detta. Tror också att det är viktigt att ibland stänga av lite för att verkligen vila. Min ambition med ett par lediga kvällar i veckan och minst en ledig helg har betytt otroligt mycket för mig och jag orkar faktiskt hålla ett högre tempo när jag väl arbetar istället för att alltid gå på halv låga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar