Oppositionen vill skrota arbetslinjen

Mellan 50 000 och 100 000 jobb skulle hotas med en rödgrön regering. Det skriver Alliansens fyra partiledare i dag i Aftonbladet

Skillnaderna i svensk

politik blir allt tydligare. Alliansregeringen har presenterat en offensiv budget för 2013 med viktiga investeringar i infrastruktur, forskning och innovation, företagande och unga människors jobbchanser. Satsningarna stärker vår konkurrenskraft och våra företags förutsättningar att hävda sig internationellt. Det är särskilt viktigt när vi nu på nytt ser tecken på att Sveriges ekonomi påverkas av oron i vår omvärld.

Våra politiska motståndare gör i sina budgetmotioner andra, bekymmersamma vägval för Sverige. Grundbulten i Socialdemokraternas budget är mycket stora skattehöjningar på företag och jobb. Arbetsgivaravgifterna för unga höjs med 14 miljarder kronor, restaurangmomsen med drygt fem miljarder kronor och bolagsskatten med åtta miljarder kronor i förhållande till regeringens förslag. Därtill planerar man en lastbilsskatt på cirka fyra miljarder kronor. Sammantaget handlar det om drygt 30 miljarder kronor i ökade skattebördor på jobb och företagande. Endast en tolftedel – 2,5 miljarder kronor – läggs på näringslivsfrämjande åtgärder.

Skattehöjningarna

är nästan 10 miljarder kronor större än i förra årets budgetmotion. Mot bakgrund av att Socialdemokraternas nya ledning sedan den tillträdde har pratat om näringslivets betydelse framstår skattepolitiken som mycket förvånande.

Skatteintäkterna används huvudsakligen för att finansiera en stor utbyggnad av bidragssystemen. Arbetslinjen monteras ned – drivkrafterna till arbete försämras. Trösklarna in på arbetsmarknaden höjs och utanförskapet lär växa. Yngre drabbas särskilt hårt av förslagen på fördubblade arbetsgivaravgifter för unga och fördubblad restaurangmoms. Förslagen är svårförståeliga i denna oroliga tid, då en vikande konjunktur hotar jobben.

Socialdemokraterna

låtsas dessutom som om de inte behöver kompromissa om sin politik. Men både Miljöpartiet och Vänsterpartiet avser väl att få igenom sina förslag efter en eventuell valseger. Miljöpartiet prioriterar skattehöjningar på bensin, flyg och industri på totalt 13 miljarder kronor per år. Vänsterpartiet vill höja inkomstskatterna för alla med en månadslön över 30 000 kronor och återinföra förmögenhets- och fastighetsskatten.

Summeras effekterna av oppositionens olika förslag, enligt gängse beräkningsmetoder, hotas mellan 50 000 och 100 000 jobb på lång sikt. Med färre i jobb blir skatteintäkterna mindre och utgifterna för bidrag högre. Då försvagas de offentliga finanserna, med cirka 15 till 20 miljarder kronor. Det blir mindre pengar till investeringar för framtiden.

I de flesta europeiska

länder genomförs stora nedskärningar och skattehöjningar för att få bukt med allvarliga underskott. Besparingar slår hårt mot välfärden, skolan och sjukvården. Sveriges situation är annorlunda. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik har vi klarat oss igenom krisåren relativt väl. Vi har kunnat satsa på jobb och välfärd. Sysselsättningen har ökat, utanförskapet har minskat och statsskulden har sjunkit. Detta är närmast unikt i dagens Europa.

Efter att Socialdemokraterna under lång tid undvikit att ge besked i centrala politiska frågor vet vi nu hur alternativen ser ut. I en orolig ekonomisk tid behöver Sverige en regering som sätter arbete och välfärd framför skattehöjningar och bidragsökningar. Alliansregeringen tror på ett samhälle där alla jobb behövs, för att alla människor behövs.

　

Fredrik Reinfeldt

Jan Björklund

Annie Lööf

Göran Hägglund