tisdag 18 januari 2011

Observation av vargjakten




Med riksdagsuppdraget kommer en hel del spännande saker som man får göra. Både frivilliga och ofrivillig sådana, men framförallt roliga. I veckan bestämde därför Bengt-Anders Johansson, jag och Johan Hultberg oss för att åka till Värmland och observera vargjakten på plats i skogen. Vi bjöd in oss till Länsstyrelsens rovdjursansvarig Lars Furuholm och han tyckte det var riktigt roligt att vi som beslutsfattare ville följa med.

Sagt och gjort tidigt tidigt i hällande ösregn möttes vi upp i Karlstad för att därifrån åka vidare till skogarna utanför Kristinehamn där en jakt skulle gå av stapeln. Under min jägarutbildning fick vi skämtsamt hör att man under en jakt dricker väldigt mycket kaffe och att det är där man lägger majoriteten av sin tid. Så rätt de hade, det blev väldigt mycket väntan och kaffe för vår del och det tog många timmar innan beskedet om att den första vargen var skjuten nådde oss.

Rovdjursansvarig agerar sambandcentral under jakten, allting går att göra mobilt med ny teknik och vi fick vara med. Så fort ett skott går av ska det rapporteras in till länsstyrelsen, länsstyrelsen meddelar sedan detta vidare till jaktledare, jägare, media och förvaltningsdelegationer. Jag är positivt överraskad över den öppna attityd som framhölls. Lars Furuholm påpekade att det är lättare att vara öppen än sluten, det blir mindre spekulationer då. Tackvare tät kontakt vill man minska risken för missförstånd och överskjutning.

Lång väntan medan jägarna spårade vargen och säkerställde skyttarnas placering. Innan någon fick ställa sig på pass hölls en noggran information av jägarna till jägarna. Vi hade föremånen att få vara med och titta.
Efter lunch begav vi oss vidare upp till Sunne trakterna för att titta på en av de vargar som var skjuten. Vi mötte upp ytterligare ett jaktlag och fick möjlighet att tala med både jägare och bybor som kommit till platsen för att titta på vargen. En länsstyrelse representant med särskild utbildning hade tidigare varit ute på skottplatsen och gjort en noggran undersökning för att undersöka om allting gått rätt till. Vargen tar sedan inomhus och en undersökning av vargen görs på plats. Den vägs och mäts på alla tänkbara sätt. Skrubbsår och rivsår rapporteras innan skinnet flås och djurkroppen skickas vidare till Statens veterinärmedicinska Anstalt för obduktion.

Jag såg inget av den hets som media rapporterat om från jägarnas sida, det var seriösa och duktiga jägare. Jägare som håller sig till de regler som är uppsatta och faktiskt lägger en stor del av sin fritid för att sköta naturvården i Sverige. Vi har äntligen fått en ansvarsfull rovdjurspolitik och det är jag tacksam för.
Bilderna är tagna av Johan Hultberg

3 kommentarer:

Anonym sa...

Sorglig syn på naturen och en väldigt konstig användning av ordet viltvård. Vi kommer ångra oss.

Hannan sa...

Med tanke på det du har skrivit ovan om vargjakten och ditt uttalande i Commercen angående minkfarmningen så undrar jag om det är din riktiga åsikt?
Det känns så köpt, tillrättalagt och ignorant.
Syftar mest på; – Mest positivt är att sympatierna för denna form av huliganism minskar för var dag som går, säger Åsa Coenraads.

Huliganismen står minkfarmarna för.

Åsa Coenraads sa...

Nu blir ju inte alltid artiklar så ordagranna.

Mest positivt med minkfarmarna på lister är att de skapar jobb. Att sympatierna för dem som släpper ut minkar miskar är bra.

Huliganer är ligister, förbrytare och organiserade bråkstakar som bryter mot lagar. Gillar man inte minkfarmar eller vargjakt ska man påverka dem som stiftar lagarna, politikerna. Gillar man inte sina politiker så har vi val vart fjärde år i Sverige, det är det som är det fina med en demokrati. Ordning och reda och ingen som tar lagen i säna egna händer.

/ Åsa