torsdag 13 januari 2011

En näring med utmaning

Då kommer det igen, ett inlägg om pälsnäringen som kommer hyllas, uppröra och debatteras.

Det finns många åsikter om just pälsnäring oavsett vad man tycker om den är det viktigt som beslutande politiker att känna till vad som pågår. Alltså, studiebesök hos Sveriges pälsdjursuppfödare och minknäringen i Mjällby på Listerlandet. Ett besök som många politiker från alla partier gjort många gånger innan oss och på inget sätt unikt.

Efter att Lagerbergs kyckling berättat att de dagligen säljer 25 ton kycklingrens vidare till minknäringen var det intressant att därifrån åka vidare för att titta på minkarna.
Vi började med ett besök hos Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund som har sitt huvudkontor i Mjällby. Vi han prata om lagstiftning, etik, politiker, djurrättsaktivister och lite fotboll (jag har fått lära mig att Mjällby även är ett fotbollslag som tydligen är rätt duktiga). Här finns det mycket att prata om, precis som vargen har alla en åsikt men få vet vad de pratar om.

Pälsnäringen är en bransch som lyder under jordbruksverket precis som mjölkproducenter och veterinärer De bedriver djurhållning och ska följa lagarna därefter. Minknäringen har en del brister men det beror inte på att de inte följer lagen det handlar mer om att lagen behöver revideras eftersom den är lite gammal. Sen finns det alltid undantag som bekräftar regeln och sådana uppfödare ska bli av med sina tillstånd för djurhållning direkt.

Efter teori är det dags för praktik. Vidare för besök på en minkfarm. 2000 djur i prydliga djurstall. Vi stod mitt i stallet med minkar i rader på båda sidor om oss. Minkarna var nyfikna på oss men tappade snabbt intresset och fortsatte med vad de gjorde innan, sova, leka leka eller äta. Jag gjorde några egna turer mellan burarna för att inte bara se vad som visades upp och jag såg inga skrikande, stirriga eller sårade djur någonstans. Vi tittade vidare på avlivningsenheter, flåning och torkning av skinn. Vi fick följa det nu frysta kycklingrenset till malning och blandning med fisk och proteinpulver vidare till något som såg ut som leverpastej som sedan delades ut till minkarna.

Ett riktigt lyckat besök idag som har bidragit till en större förståelse och lite mer klarhet inom några områden jag hade frågeställningar. Nu är det hem till skrivbordet för att se över hur vi kan hjälpa till att göra näringen bättre.

1 kommentar:

Elin Andersson sa...

Berättade minkfarmaren om hur han nu under vintertid svälter sina minkhonor genom att ge dem alldeles för lite foder så att de ska stressas för att sen till våren plötsligt få normal mängd foder så att de lättare blir dräktiga? Fråga gärna Jörgen Martinsson om du inte tror mig.